Tystnad. Tagning.

Idag kommer jag och vi att befinna oss på en alldeles speciell och för stunden hemlig plats.
Spännande saker är på gång!
Lite kryptisk idag, men jag lovar att berätta mer här i bloggen så snart jag kan.

På den här bänken på bilden nedan satt alltid en gammal farbror som bodde här i huset före oss. Antar att han hade byggt den själv. Jag kommer aldrig någonsin ha hjärta att ta bort den.

Ha en fin dag!
/Jessica

Pyntad.

Ok. Jag ger med mig. Dags att börja "pynta". Fast jag inte anser mig vara någon "Pyntmänniska".
-Men varför krångla till det?
Här är rosa Hyacinter i ett glaskärl med lite sand i botten. Lite taklök. Lite Stensöta. Vackra färger tycker jag. Och oväntat kul! Man upphör aldrig att förvånas över sig själv.

Ha en fin kväll!
/Jessica

 

Tankar om Sly.

Precis som med löv så har jag uppmärksammat att många tänker på sly, dvs snabbväxande små träd av alla de slag, som något man bara ska elda upp eller köra till tippen så snart det går. Men man kan ha mycket användning av sly på många olika sätt. Och då tänker jag inte bara på pil, hassel eller rönn och vilka är sådär extra bra att använda ifall du vill tex fläta saker.

Förutom att man kan köra slyet och grenar i flismaskin och göra riktigt bra flis till gångarna i trädgården av det, så är sly också mycket värdefullt som växtstöd, avdelare, insynsskydd och allehanda saker. Endast fantasin sätter gränser.
Och man slipper ta bilen iväg och handla någon produkt som kanske transporterats långt bort ifrån. Därmed blir miljöpåverkan mindre också om du samlar och använder eget sly. Har du inte egen tomt eller mark så är jag övertygad om att det finns många tomtägare som blir glada för hjälpen att ta ner sitt sly och än mer glada ifall du tar hand om det. Så det kan skapa mervärde där också.

Och vackert kan det också bli när man bygger med sly. Bind ihop med tex vackra rep eller tunna ståltrådar. Och det blir liksom en mer naturlig känsla i trädgården eller på balkongen eller i blomfönstret när man använder kvistar och grenar som är så att säga närproducerade. Tycker jag i alla fall. Och hoppas att någon blir inspirerad.

Ha det gott!
/Jessica

Pelargoner -kulturarv i kruka.

Trodde aldrig om mig själv att jag skulle börja älska Pelargoner. Varför vet jag inte.
Men nu gör jag det. På bilderna några av mina favoriter just nu, Rosenpelargon och
Dr. Westerlunds. Dr. Westerlund kallas också för Rosengeranium eller Doftgeranium.
Det är tydligen en gammal krukväxt och vilken man tidigare rekommenderade att ha i sitt sovrum eftersom man ansåg att doften gav hälsa. Därför har den också kallats för "Fattigmansparfym"... Ursprungligen har den dock, efter vad jag förstått i alla fall, sitt ursprung från Sydafrika. Bladen från dem kan tydligen ätas (?!) och kan användas som smaksättning i tex Sockerkaka. Och den kan växa till att bli en riktig buske.

Den Rosenpelargon jag har påminner mycket om en gammal sort från Uppland, kallad "Johanna". Kommer i så fall från en gammal dam vid namn just Johanna (!) och som bodde på det sk "Labbtorpet" och som låg beläget mellan Ekebyholm och Sättraby. Men jag vet inte säkert ifall det är en sådan. -Kanske någon som läser detta vet?

Just nu står de på en lite svalare plats. Jag har vattnat dem mycket mer sparsamt den senaste tiden och de får heller ingen näring. Mårbackasorter jag har hemma får stå lite mörkare också. Och det brukar funka fint. Den stora utmaningen är dock att få plats med alla. Eftersom jag sedan tidig vår inte kan hejda mig själv ifrån att ta sticklingar från dem. När ljuset återvänder plockar jag fram dem igen. Klipper ner dem. De får lite ny näringsrik jord. Och de blir ännu större nästa år. Och ger ännu fler sticklingar.

Ha en fin kväll!
/Jessica

Gärdesgårdsslanor. Perfekta för klättrande bönor.

Här i trakterna finns det en hel del gamla Gärdesgårdar. I olika skick. Många gånger ser man de gamla störarna ligga på vårens eldningshögar. Efter att gärdesgården (eller "Gärdsgården" som den också heter) helt enkelt har fallit ihop med anledning av ålder eller tung snö. Och trots att störarna ofta fortfarande är hela och i stabilt skick. Blir lite ledsen då. För en gammal gran eller eneslana har en fantastiskt kvalité allt som oftast!

De jag har lyckats rädda här hemma använder jag bland annat till Störbönorna. Och till Rosenbönorna. Jag har spettat ner dem i jorden så att de står riktigt stabilt. Så har flera av dem stått nu i flera år. Funkar perfekt.

Ha en fin tisdag!
/Jessica

Vatten Vatten -inte bara Vanligt Vatten.

Kanske såg ni i morse nyheterna på SVT om kallbadhuset i Malmö?
Där man prövar att återanvända duschvatten?

Vatten är ju som bekant ingen oändlig resurs och jag har länge funderat över varför många använder sitt kanske klorerade, iskalla vatten till att vattna sina odlingar, gräsmattor och/eller balkonglådor med. När vi har ett helt fantastiskt vatten som regnar ner över oss. Och som har en exakt rätt temperatur för växternas rötter etc!

Jag ser mycket fram emot att fler företag utvecklar och säljer "regnvattensuppsamlare"!
Tills vidare kan man göra väldigt mycket själv för att ta tillvara på det suveränt bra vatten som kommer till oss med regnet. Använd tex ett tak, ett stuprör eller ngt för att samla upp och leda vatten dit du vill ha det (gärna med lock på så att det inte dunstar eller att något barn/djur trillar i..). På bilden, lekstugetaket här hemma.

Man kan också leda vattnet vidare i vackra så kallade Regnkedjor. Då kan funktionen också bli ett vackert smycke! Det kommer jag skriva mer om framgent i denna blogg!

Tills dess, ha det gott!
/Jessica

Skörda din egen julgran! Eller två.

Vad sägs om att odla sina egna julgranar?!
Eller iaf de man kan ha som bordsgranar eller kanske i en hall, barnens rum eller så.

Man behöver verkligen inte köpa en julgran som odlats långt långt bort, stått avhuggen och förvarats i några månader, levererats till närmaste storköp till vilken den kommit återigen med lastbil.
-Och hur julcharmigt är det egentligen att ta bilen till macken eller utanför köpcentret och köpa sin årets gran under de skrikande neonskyltarna?

(För att sedan efter julen slänga ut den för att nästa år köpa en ny...-fast detta kommer det ett eget inlägg om efter jul, dvs vad kan man göra med en "gammal" julgran..)

Man kan faktiskt kan odla sin egen gran.
Ni som ännu inte testat, ni anar inte hur lätt granens fröer gror. Om man så bara samlar en enda mogen kotte av en vacker gran. Låt fröerna torka och bli åtkomliga genom att du tar in kotten inomhus i värmen. Då öppnar den sig ytterligare och kommer att släppa ut fröerna efter kanske en vecka eller så.

Ok, alla har kanske inte egen tomt eller dyl att ha en liten odling på inflikar du (men kom ihåg att om det är små granar man vill åt räcker någon enstaka kvadrat!) -men det har kanske vännen, eller släktingen... och det kan bli en härlig tradition att hämta granen där varje år? För de här rackarna växer snabbt! På ett år har du en bordsgran åtminstone. En härligt, personlig alldeles egen gran med en fin historia att berätta för barn eller barnbarn eller vännernas barn.
Om ett frö som grott.

Lycka till! Och ha en fin måndag!
/Jessica